min version av det stora grekiska bröllopet

Jag var faktiskt nervös när jag lämnade huset i förrgår! Eller nervös låter alldeles för dramatiskt för situationen men vad är nästa steg efter det? Fjärilar i magen? Ånej. Jag kommer ihåg att jag tänkte att jag skulle haft med mig Tessi som wingman, "räddare i nöden", ifall något skulle gått fel. Jag hade ju bara pratat med honom i tio minuter. Tänk om han hade varit en riktig geek eller ja, förlåt mig, men svinful! Jag hade ju inte riktigt kunnat springa iväg och gömma mig. Vi hade bestämt att han skulle plocka upp mig nere vid macken här i Kensington och att vi sen skulle åka till en fin strand han visste som inte låg så långt härifrån. Det var det här som kändes som en dejtbit först, att han skulle komma och plocka upp mig med sin bil! Sen när jag tänkte efter så är det ju så man gör som vänner med. Haha! I alla fall, vi åkte till en jättefin strand med bergsklippor på båda sidorna så man låg där inbäddad och det var inte heller så mycket folk med tanke på att stranden var liten och att vi faktiskt var där vid kvart över tio (han tvingade iväg mig tidigt). Aaron klagade på att vattnet var för grönt medan jag tyckte det kändes som att man var på en grekisk resort. Det är då han nämner att han har grekiskt påbrå vilket jag egentligen borde kunnat ha gissat på näsan och käkpartiet.
Vi åkte i hans pickuptruck, eftersom han arbetar på ett företag som lånar ut och levererar byggnadställingar, ner till stranden där vi spenderade halva dagen. Sen käkade vi lunch, vilken han bjöd mig på, på kaféet som låg intill stranden. Jag har lite svårt för det här med att bli bjuden på saker i dejtsammanhang, eller så är det bara att jag inte riktigt gillar hela dejtbegreppet eftersom jag ständigt försöker bortförklara det. Jag jobbar för att vara så jämställd som möjligt och att bli bjuden på lunch i det här fallet stämmer inte riktigt överrens med det så jag övertalade honom att låta mig bjuda på kaffe åtminstone, som han hade tänkt bjuda på från början med. För att avsluta historien, efter att han skjutsat ner mig till hamnen i Sydney där Tessi och resten av de svenska grabbarna befann sig sa han att jag skulle höra av mig till helgen då han kommer tillbaka från sin syster, hennes man och deras två barn! (just det ja, han är 26 år och morbror). Jag har inte riktigt bestämt mig ännu men det är alltid kul med nytt folk och om jag inte minns fel så hade en ganska snygg kompis som jag kan försöka para ihop Tessi med.


/emmeli